Jenny Lind, kanske världens mest avgudade operasångerska, hon som återfinns på den svenska 50 kronors sedeln, var också en del av väckelsens frukt under 1800 talets mitt. Jenny eller Johanna som hon egentligen hette föddes den 6 oktober 1820. Jenny antogs som elev vid Kungliga teatern (Operan) i Stockholm redan som nioåring. Hon gjorde en uppmärksammad operadebut 1838 som Agathe i Webers Friskytten. Vid ett besök i Danmark kom Jenny i kontakt med H.C Andersen som tydligen blev förälskad i henne. Nu blev det väl förvisso inget av det, men det sägs att detta inspirerade honom till sagan om näktergalen. Jenny var en stort namn i både Europa och USA och hennes framgångar resulterade i en riktig "Jenny Lind-feber". Hon hade en klockren röst med ett stort omfång och att lyssna till henne var visst något alldeles speciellt.

Jennys vän, Josefine Åhmanson, hade genom Rosenius konventiklar kommit till tro på Herre Jesus och genom henne hade även Jenny funnit frid för sitt oroliga hjärta. Att Jenny Lind omvände sig var inget som gick obemärkt förbi. Den förut så avgudade sångerskan blev hårt utsatt i tidningar m.m. för sin gudstro. Hon hade öppet talat om att hon aldrig mer skulle uppträda på en operascen och det upprörde givetvis folk. Det som upprörde mest var säkert ändå att hon var en "läserska". Detta var ingen lätt situation vare sig för Jenny eller Rosenius. En storm av hat bröt ut och i centrum stod Rosenius och Jenny. Rosenius säger att "det brann i alla hus". På lilla teatern sattes det upp en pjäs. En känd skådespelare spelade huvudrollen som läsarpräst. Denne hade t.o.m. besökt Rosenius då han haft sina konventiklar för att studera hans mimspel, tonfall och gester. Jenny gestaltades givetvis också i pjäsen och man sjöng: "Jenny Lind bland stadens Lisor, sjunger Janzons 'andeliga visor." Även i Aftonbladet skrevs en hånfull artikel.

Bernhard Wadström skriver i hans dagbok då han hört Jenny Lind sjunga: "Jag glömde allt annat och önskade att hon aldrig skulle sluta". (5.)

Jenny Lind dog år 1887.