13 mars

Alltså: är någon i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget. Se, något nytt har kommit (2 Kor 5:17).

Den första skapelsen blev förstörd genom syndafallet. Det som varit Guds förnöjelse och glädje blev så sorgligt förstört, att Gud, efter människors sätt att tala, ångrade att han gjort människorna på jorden. Då gav Gud oss det eviga Ordet, begynnelsen till Guds skapelse, för att han genom det skulle åstadkomma en ny skapelse på jorden, den nya människan. Denna är också skapad efter Guds avbild, liksom den första människan, skapad i sann rättfärdighet och helighet. Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud i förväg har gjort redo, för att vi skulle utföra dem (Ef 2:10).

Är någon i Kristus, säger aposteln, och vad det vill säga har vi ofta betraktat: Anden straffar nämligen vår synd, vår otro och egenrättfärdighet, så att vi till slut inte finner ro någonstans utom i Kristus och i hans rättfärdighet. Själen jagas hårt av Andens ständiga tuktan och tvingas till slut att helt svepa in sig i Kristi rättfärdighet. När hon i honom har allt, både sin rättfärdighet och starkhet, är hon i Kristus, och då är hon också en ny skapelse. Det gamla är förgånget. Se, något nytt har kommit.

Varje kristen kan vittna om hur han fick liv i Kristus, fick ljus och frid i hans rättfärdighet. Han fick samtidigt ett nytt sinne, ett nytt hjärta, ett nytt förstånd i andliga ting, ny syn och hörsel, nya glädjeämnen och nya sorgeämnen, nya utsikter och ett nytt mål - ett helt nytt liv, en helt ny värld. - Ja, allting blev nytt. Detta präglar både tal och levnadssätt. Till det gamla, som ännu finns kvar hos mig, har jag fått en ny inställning: synden och de onda lustarna, som förr var min förnöjelse, är nu min plåga och förskräckelse. Det andliga och himmelska, som förr var tråkigt och främmande, är nu mitt liv och min glädje. Sinnet är nytt, fastän köttet är sig likt, fördärvat av synden.

Detta inre, nya liv är det starkaste beviset på en ny födelse. Det har fötts något helt nytt, ditt sinne har blivit förvandlat. Nu säger Kristus: Ingen kan se Guds rike, som inte blir född från ovan (Joh 3:3), och Johannes säger: De är födda, icke av blod, icke av naturens drift, icke av mänsklig vilja, utan av Gud (Joh 1:13). Genom denna nyskapelse återställer Gud den i syndafallet förlorade Guds avbild, nämligen i de troendes sinne och ande. Så länge vi ännu lever i köttet, som strider mot anden, är detta nya ännu dolt och ofullkomligt. Men den nya människan, skapad av Gud, i sann rättfärdighet och helighet, skall en gång förlossas. När han (Kristus) uppenbaras, skall vi bli lika honom (1 Joh 3:2). Nu bör var och en pröva sig själv efter detta ord: Är någon i Kristus, så är han en ny skapelse. Om du menar dig vara omvänd och troende utan att ha fått detta nya sinne och hjärta, utan att ha blivit en ny skapelse, då vet du inte vad den sanna tron och saligheten i Kristus vill säga. Hela Skriften vittnar om att den sanna tron medför ett nytt hjärta, vänskap och bekantskap med Gud, glädje i hans lag och seger över världen. Lika omöjligt som eld kan vara utan värme, lika omöjligt kan tron och den nya födelsen vara utan liv och kraft. Är någon i Kristus, så är han en ny skapelse. Detta säger aposteln kort och gott men bestämt och avgörande.

Du kan ju veta med dig om din tro fört med sig en sådan förändring. Det är bättre att i tid upptäcka sin andes falskhet än att för sent finna sig vara bedragen. Skynda inte förbi den prövande sanningen utan stanna till och var uppriktig mot dig själv! Allt Guds ord måste respekteras och allvarligt betraktas. Men om nu dina synder är än så svåra och många, men Kristus, Kristus blivit ditt A och O, din enda tröst, ditt dagliga behov, så att du helst vill höra något om honom, så är detta ett bevis på att du är född av Gud. Det bevisas också av att du fått en ny kärlek till och glädje i Guds lag och till hans vägar, och dina synder har blivit din värsta plåga.

De tanklösa brudtärnorna kan nog vara religiösa, älska Ordet i allmänhet och ivra för heliga gärningar. Men att ha sin glädje och sitt liv i Kristus och nåden, att helst höra och tala om Kristus och syndernas förlåtelse, det är främmande för dem.

Så är min Jesu bittra död
Till livs i allt mig vorden:
Min tröst uti min syndanöd,
Min helgelse på jorden.
I tron på Jesus är jag fri
Från synden och dess slaveri,
Ty Jesus är min Herre.

Det skuldbrev, som emot mig var,
Vid korset fästat blivit;
Ej lagen mer att fordra har,
Ty Jesus åt den givit
Allt vad av mig den fordrade;
Nu är jag fri från straff och ve,
Ty jag är fri från skulden.

Tillbaka till början!